Arkiv | hundra RSS feed for this section

nittiosju.

9 Dec

Okej, ett till, citat ur Anna Kavans dagbok (en av de få som finns bevarade) 30/9 1926:

I want to live a primitive, animal sort of life, with one chosen man who satisfies me physically and with whom I can talk nonsense, behave childishly or be silent just as I please. I want to sleep a long time, eat a lot, sit about in the sun and be sexual pretty often. I don’t want anybody else at all. I don’t want the bother of being friends with people and having to talk to them. I don’t want emotional (or any other) excitements. I want to love and be desired and appreciated. I want to be comfortable and happy and at peace – (not all strung up and excited as I am now whenever I am happy). My tastes are not in the least cultured. I dislike most plays, all reviews, picture galleries and ‘highbrow’ music. I prefer not to change my clothes during the day; not to eat elaborately served meals; not to wash more than is absolutely necessary. I would rather go to bed than sit up and dance.

Annonser

nittiosex.

9 Dec

Det som jag kanske har svårast att förstå med det här projektet är hur jag skall förhålla mig till är när jag återanvänder extramaterial som jag skrev på siana press. Gör det igen:

I Gunnar D Hanssons Lunnebok hittar jag en Swadeshlista över basordförrådet på svenska. Vet ej om jag har sett den översatt förut. ”Trä” från ”tree” borde väl vara ”träd”, men förutom den detaljen skiljer sig mina översättningar antingen mycket lite eller består av tagna friheter. Till listan i Lunnebok har jag egentligen bara ett par kommentarer.

1) Vänd på ordningen. Jag vidhåller att detta är ett av mina bästa drag, listan blir både starkare och mer oväntad om den börjar med ”namn” och slutar med ”jag”.

2) Avsnittet skulle kunna heta hundra namn. Det är en bra titel.

Annars har jag nog inga direkta råd till den här texten. Jag tycker att den är bra som den är. Och då har jag ändå jobbat aktivt med listan i två år, passivt i kanske dubbelt så många. Just nu känns det som att jag inte har tagit det hela så mycket längre än GDH i avsnittet. Det låter som ett dåligt tecken och kan förstås också vara det, men listans karaktär gör att det inte nödvändigtvis behöver vara så.

Lunnebok

nittiofem.

9 Dec

hundra. är inom räckhåll. Jag märker att det gör någonting med texterna, med deras frekvens. Även om jag har låtit adressen sippra ut till några utvalda är det en annan sak att plötsligt länka mer allmänt. Kommer texten därmed bli mindre ensam eller tvärtom mer. Därtill kommer nedräkningen från hundra att göra någonting med skrivandet, det är jag övertygad om. Det kommer att bli svårare. Skriva utifrån siffror är enklare än utifrån redan förvalda, befintliga ord.

nittiofyra.

9 Dec

Igår kväll orkade jag till slut ingenting, iddes int. Hade saker jag borde ha gjort, som jag liksom har tagit på mig själv att göra, men hela tiden skjuter på. Mår lite dåligt över det. Tänkte också på saker jag skrivit till personer och att jag önskar att jag lät bli. Att språket är ett otympligt och okommunikativt kommunikationsmedel. Att mitt språk är helt inverterat. Verkar på ytan som om det vet vad det håller på med, men sedan stora hål överallt. Och eftersom jag insåg att det inte skulle bli något mer gjort gick jag och la mig. Så började tankarna att spinna och istället för att bara låta dem göra det publicerade jag genom telefonen inlägg efter inlägg på hundra namn. Räknar nu till sju. Minns att jag tänkte att vissa av dem var ärligare än någonting jag delat med mig av tidigare. Tänkte också att för att kunna publicera dem var jag tvungen att gardera mig. Skriva in ärligheten som en litterär egenskap, ett litterärt intresse. Garderingen har alltid varit något av ett grundläge för mig.

nittiotre.

9 Dec

Det som inte kan finnas i en text kan samtidigt finnas. Därför är jag omåttligt upptagen av negationer i text. Jag läser meningen ”[i]ngen kan ta igen sin sömnbrist” i en text och jag fortsätter därefter att läsa texten som en sömnbrusten text.

Själv brister jag i min sömnbrist. Jag sover mig igenom mitt liv. Inga problem.

nittiotvå.

8 Dec

Detta är sant: när man skriver något uppstår det.

Detta är också sant: när man skriver något försvinner det.

nittioett.

8 Dec

Skrev att jag kräver väl mycket av litteraturen. Till den grad att r skulle kunna ersättas med v. Etter värre.